Hem

Nyheter

Geologi

Bildgalleri

Fiskar

Sjösäkerhet

Regler

Fiskekort

Båt

Fiskeguide

Länkar

Kontakta oss

Geologiska data

Längs sjön Miens stränder i söder och sydost, samt i rullstensåsen längs Miens dalgång, kan man finna enstaka stenar som tydligt skiljer sig från de gråstenar (gnejs och granit) som är vanligt förekommande i området. Som mest typisk är den ovanliga bergarten gråsvart och finkornig, ibland glasig och tät som flinta med talrika små runda håligheter. Varianter med flytvalkar och tuffliknande, sammankittade stenfragment förekommer också. I en geologisk uppsats från 1890 med titeln ”Ryoliten vid sjön Mien” beskrevs de ovanliga Mienbergarterna som ryolit. Ryolit är vanligt förekommande i vulkaner bl a på Island och i Italien. Miens öppna rundade form och relativt stora djup bidrog till tolkningen av sjön som en vulkankrater. Länge betraktades Mien som Sveriges yngsta vulkan.
I samband med undersökningar på 1960-talet konstaterades genom borrning på ön Ramsö att ryoliten finns här i fast klyft under ett ca 3 m tjockt jordlager. Härifrån har de lösa stenar, som finns söder om Mien transporterats av inlandsisen. Ekolodning av sjön påvisade ett antal 25 – 35 m djupa rännor. Största lodade djup är 42 m i en djuphåla nordost om Ramsö Mikroskopiska och kemiska analyser fastslog dessutom att ryoliten inte är någon ”äkta” vulkanisk bergart. Idag anses allmänt att Mienkratern bildades i samband med ett meteoritnedslag för drygt 100 milj. år sedan. När en meteorit med en diameter på något hundratal meter, träffar jorden med kosmisk hastighet sker en explosion på grund av det höga trycket och meteoriten förgasas. Den höga temperaturen gör att vulkanliknande processer utlöses i kratern. Då kan lava- och tuffliknande bergarter bildas av den art som påträffas i Mienområdet. Bergarter som bildas på detta sätt kallas impaktit.

Roy Stanfors